Centerpartiet och Majvor Sjölund menar i PT 8/4 att etableringslån istället för bidrag minskar kostnaden för flyktingmottagningen. Man tänker sig ett system liknande det som gäller för studenters CSN-lån. Tyvärr tyder allt på att det istället blir tvärtom.
Sannolikheten att få tillbaka dessa utlånade pengar är nära noll. Sannolikheten är stor att det blir de fattigaste av pensionärerna som får stå för kostnaden när CSN tvingas avskriva lånen. Det är dessutom dåligt att man döljer möjligheten med att se de verkliga kostnaderna med flyktingmottagningen. Man flyttar en synlig kostnad till en osäker fordran.
Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik visar att ca 30% av de nyanlända har en helårsanställning efter 15 år av etablering. Att dessa under sin livstid kan betala tillbaka de miljonbelopp de lånar upp, exklusive ränta, måste anses begränsad. För de 70% som inte kommer ut i helårsanställning är oddsen ännu sämre. Utfallet inom Arbetsförmedlingens Etableringsuppdrag är också uselt. Efter genomfört etableringsprogram kunde endast 4% av kvinnorna och 7% av männen uppvisa en anställning utan stöd i någon form 2015.
Cirka 59 000 personer är återbetalningsskyldiga de svenska studielån de fått av CSN. Dessa låntagare är bosatta i utlandet och skyldiga svenska staten ca 13 miljarder kronor. CSN saknar adress till ca 18 000 personer, också uppskattas boende i utlandet, vilka är skyldiga ca 2 miljarder. Indrivningen och försöken till indrivning av dessa lån är synnerligen kostsam. I USA stämmer nu CSN låntagarna inför domstol. Att flyktingar med ännu sämre förutsättningar till jobb skall orka med att betala tillbaka lån är ej troligt.
Svensk arbetsmarknad är den personaleffektivaste i världen. Automatiseringen, samt att så många moment som möjligt utförs av konsumenten, har gjort många jobb överflödiga. Vi sätter ihop IKEAs möbler själva. Bankärenden liksom shop-expressbetalningar i affärerna gör allt flera av oss utan hjälp. Skurmaskiner i stora hallar liksom robotgräsklippare och robotdammsugare i hemmen har minimerat antal sysselsatta människor i dessa yrken. I Kanada och Japan, två länder med likartad ekonomi som Sverige, har man fortfarande personer som stoppar i de inhandlade varorna i matkassen i affären. Det systemet har vi lämnat sedan länge. Det är långvarig utbildning och åter utbildning som krävs för i stort sett alla kvarvarande arbetsuppgifter. De okvalificerade arbetsuppgifterna blir färre och färre.
Ungefär hälften av de som söker asyl i Sverige saknar asylskäl och skall efter en utredningsprocess på ca två år återvända till sina hemländer. Dessa människor har upptagit och blockerat platserna för de som är i behov av en tillflyktsplats. Alla dessa borde istället fått sin asylrätt prövad på en svensk ambassad i sina hemländer. Vill man spara pengar i flyktingmottagandet måste man i förväg bestämma vilka som har rätt att söka asyl i Sverige. Flyktingar från Syrien, Nordkorea och Eritrea borde kunna godtas som innehavare av rätten till asylprövning här, men det finns säkert andra länder också.
Turkiet påstås vara ett ”inte säkert land”. Men så kan man nog även säga om USA, Ryssland, Sydafrika, de flesta arabländer, flera länder i Sydamerika, Afrika och Asien.
Skol och landsbygdspartiet
Anders Nordin