Bakgrund: Pensionsmyndighetens siffror från i våras visar att 231 500 äldre bor i hushåll med en inkomst under EU:s fattigdomsgräns , 11 100 kr månaden. Dessutom lever en halv miljon pensionärer på enbart garantipension, som för gifta är 7 147 kr och för ensamstående 8 053, allt minus skatt.
Det betyder att av ca 2 miljoner pensionärer är 725 000 fattigpensionärer. I ett av världens rikaste länder. Det är en skam att ca 232 000 pensionärer lever på närmare 40% under EU:s fattigdomsgräns 11 100/mån. Som framgår ovan lever ytterligare en halv miljon personer långt under EU:s fattigdomsgräns. EU:s fattigdomsgräns är 60 procent av landets genomsnittliga (median) disponibla inkomst. Det allra värsta är att dessa fattigpensionärer ökar med en sådan hastighet att det beräknas att år 2020 är hela pensionärskollektivet fattigpensionärer.
I Piteå var 2015 9.626 personer över 65 år år. Till och med maj 2016 ökat till 9.793 stycken. Ungefär hälften av dessa kan sannolikt klassificeras som ”fattigpensionärer”.
Efter arbetslivet borde det vara rimligt att få ha det drägligt. Pensionen ska räcka till att både leva och överleva men för många blir det blott det senare.
Konsumentverket publicerade för drygt ett år sedan en månadsbudget för att se hur ekonomin blir som pensionär:
Inkomster
Pension efter skatt: 10 800 kr
Bostadstillägg: 1 200 kr
Summa inkomster: 12 000 kronor
Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6 000 kr
Mat: 1 660 kr
Hygien och tandvård: 500 kr
Kläder och skor: 600 kr
Fritid: 640 kr
Mobiltelefon: 230 kr
Förbrukningsvaror: 100 kr
Hemutrustning: 370 kr
Medier: 940 kr
Hemförsäkring: 120 kr
Summa utgifter: 11 160 kronor
Kvar till övrigt: 840 kronor
Beräkningen är gjord för en pensionär som ligger över fattigdomsgränsen. Alla får inte heller denna typ av bostadsbidrag. En del bor på landsbygden och bil är ett måste då det inte går att åka vare sig buss, taxi, eller någon form av färdtjänst, då kostnaden är för hög. Bilen kostar oavsett om den står still för det mesta. När den går sönder kraschar hela budgeten. De fattigpensionärer som har bil har också en gammal sådan. Förslag har förts fram att äldre bilar skall beskattas hårdare än nya som om det vore ett nöje och fri vilja att åka i gamla slitna bruksbilar.
Skatteavdrag (prelimär inkomstskatt) för månadslön, 11.001 – 11.100 kr, 2016 för Piteå är 1.975 kronor. Avseende sådana inkomster t.ex. pensioner) till den som är född 1950 eller tidigare, som inte är underlag för allmän pensionsavgift och inte ger rätt till jobbskatteavdrag.
Är pensionen 7.800 kronor är skatten 994 kr och kvar blir 6.857 kronor att leva på.
PRO har nu uppmanat därför regeringen att genomföra en höjning av bostadstillägget redan i budgetpropositionen i höst – så att det täcker upp till 100 procent av en hyreskostnad på upp till 7.000 kronor per månad. Detta för att bostadstillägget utgör en viktig del av inkomsten för många pensionärer. Den som har full garantipension och helt bostadstillägg har en disponibel inkomst strax ovanför fattigdomsgränsen.
Detta är ändå en konstig väg att gå. Varför ta ut skatt och sedan återbetala i form av bostadsbidrag. Risken är betydande att fastighetsägare ser möjligheten att ta ut högre hyror än vad de normalt skulle kunna om de var tvingade att anpassa sig till den verkliga situationen vi har med en åldrande befolkning.
För 2016 är kommunalskatten i Piteå 33,59% medan landet som helhet har genomsnittlig skattesats på 32,10%. Då inkluderat landstingsskatten. Antalet förtidspensionärer är bland det högsta i landet; 8,8% år 2015. Kommunen är största arbetsgivare och hade november 2015 cirka 4.325 stycken anställda. Att öka det kommunala skatteuttaget är därför en synnerligen tveksam metod för att lösa den ekonomiska situationen för fattigpensionärerna.
Så vad finns att göra: Möjligheten att bli en delstat i Tyskland vore kanske attraktivt för där betalar pensionärer endast 11% i skatt. Att ICA i Sverige ger alla pensionärer 5% rabatt på tisdagar på sina inköp är ju positivt i sig men inte hjälper det så väldigt mycket. En femma för varje inköp av 100 kronor. Att konkurrera med tiggar-romerna är nog inte heller alltför attraktivt. Det handlar ändå oftast om människor som arbetat hela sina liv i lågbetalda yrken som nu får framleva till döden tar dom som fattigpensionär. I landet som helhet finns alltför många exempel på människor som många år efter pensionsåldern tvingas arbeta för att få ihop några extra kronor för att bara överleva.
Betalningsanmärkningarna fortsätter att öka bland äldre. I åldersgruppen 66 år och uppåt har betalningsanmärkningarna dessutom ökat med 26 procent på ett år, från 22 063 personer med anmärkningar förra året till 27 732 personer med anmärkningar idag. Även för åldersgruppen 56-65 år är ökningen markant. Från 44 996 personer förra året till 49 297 personer med betalningsanmärkningar detta år, en ökning med 10 procent.
Så vad kan kommunen då göra för att motverka den dåliga ekonomiska situationen för fattigpensionärerna?
Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att:
- fatta självständiga beslut
- ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgift
Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.
Kommunallagen säger:
2 kap.
2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika,
om det inte finns sakliga skäl för något annat.
Fullmäktiges uppgifter
9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet
eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget,
främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor.
Alla människor har vissa ganska lika grundläggande behov av mat, husrum, kläder, el, bostad, försäkring, medicin och så vidare. Att då ta ut skatt från människor som därmed inte kan få pengar över till det allra nödvändigaste är inte att behandla medlemmarna i kommunen lika. Är det så att kommunen inte agerar eller väntar på statliga beslut eller motsvarande så innebär det att man stödjer förekomsten av fattigpensionärer och att dessa framöver skall öka.
Jag har inte hittat någonstans att den kommunala skatten lagenligt måste vara platt i motsats till den statliga skatten som är progressiv.
Även om staten har så bestämt så kan kommunen återbetala i form av bidrag den skatt man tagit ut från fattigpensionärerna.
Hemställer härmed
att ingen kommunal skatt från Piteås pensionärer tas ut på pensioner som understiger EU:s definition på svensk fattigdomsgräns (nu cirka 11.000 kr/månad).
Alternativt att samma summa som den kommunala skatt som tagits ut på pensioner under 11.000 kr per månad automatiskt återbetalas till pensionären i form av fattigbidrag men med ett bättre namn.
Skol och Landsbygdspartiet
Anders Nordin