MOTION
Denna motion handlar om Lomtjärnsområdet som nytt resecentrum för Norrbotniabanan.
Bakgrund:
Batterifabriken i Skellefteå liksom de kommande fossilfria stålverken i Boden och Luleå beräknas dra till sig en stor mängd underleverantörer. De statliga myndigheterna beräknar utifrån detta att befolkningen kommer öka med omkring 100 000 invånare. Möjligtvis kan Piteå locka till sig 15 – 20 000 av dessa invånare. När Trafikverkets utredning gjordes så fanns inte denna kunskap. Att dessa människor skulle bosätta sig i centrala delarna av Piteå är tämligen orealistiskt. Det är i ytterområden och speciellt på Piteås landsbygd, under förutsättning att godtagbara pendlingsmöjligheter finns, som människor kan bosätta sig.
Ytterligare nya verksamheter, som också för kort tid sedan varit okända, kommer också belasta järnvägen. Ett exempel på detta är Bolidens samarbete med LKAB.
Boliden och LKAB inleder ett samarbete.
Detta kommer att öka godstrafiken på den kommande Norrbotniabanan. Norra Stambanan är redan över belastad. Vi kommer också sannolikt att få än mer trafik på banan av andra orsaker.
Så här skriver LKAB och Boliden i ett pressmeddelande.
LKAB och Boliden har tecknat avtal och inleder nu ett samarbete för att utreda möjligheten att utvinna pyritkoncentrat från gruvavfall vid Aitikgruvan, som LKAB därefter ska förädla till fossilfri svavelsyra. Svavelsyran används sedan i processerna som ska utvinna bland annat sällsynta jordartsmetaller och fosfor från LKAB:s gruvavfall.
LKAB kan från 2027 bli en betydande producent av kritiska mineral för jordbruket och grön teknik:
5 gånger Sveriges behov av fosformineralgödsel.
30 % av Europas behov av sällsynta jordartsmetaller.
Hela Sveriges behov av gips.
I de malmer som LKAB bryter för att producera järnmalm finns även fosfor och jordartsmetaller, LKAB utvecklar nu metoder för att utvinna dessa från det som idag blir gruvavfall och deponeras.
I ett första steg utvinns apatitkoncentrat, genom att uppföra Apatitverk i Kiruna och Gällivare/Malmberget.
Apatitkoncentratet vidareförädlas till fosfor, sällsynta jordartsmetaller och fluor vid en Industripark som anläggs i Luleå eller Skellefteå (lokaliseringsutredning pågår).
Vid Bolidens Aitikgruva söder om Gällivare bryts malmfyndigheter av kopparkis innehållandes koppar, guld och silver.
Som en del av utvinningen och förädlingen särskiljs gråberg och icke-värdefulla mineraliseringar från koppar, guld och silver. I den anrikningssand som avskiljs och deponeras finns pyrit.
Pyritmineraliseringen innehåller svavel och järnoxid (hematit).
LKAB:s målsättning är att etablera en ny industristandard för mineralförädling som är fossilfri, elektrifierad och cirkulär.
Vidareförädlingen sker med våtkemiska processer där materialet löses upp i saltsyra och separeras.
Vätgas används för ammoniakproduktionen istället för naturgas.
Egen cirkulär produktion av svavelsyra, baserad på pyrit istället för fossila petroleumprodukter.
Svavelsyra används för att återvinna (regenerera) saltsyran kontinuerligt.
Regenereringen av saltsyran medför att gips bildas som en biprodukt, LKAB renar detta till en värdefull produkt för att undvika deponering.
Att nuvarande stambana är totalt överbelastad visar följande info från Trafikverket till Transportstyrelsen.
Trafikverkets analyser är bekräftade med flera fel alternativt ger fel information. Ett exempel är detta:
Inflyttning till centrala delarna av Piteå sker till stor del av äldre och äldre-äldre personer samt pensionärer. Man har inte tagit hänsyn till var pendlarna bor och mellan vilka bostadsområden och orter nuvarande bilpendling sker. Barnfamiljer har en motsvarande tendens att söka sig till ytterområden och landsbygd. Arbetspendlingen från centrala delarna är tämligen marginell.
För att uppfylla målen i Agenda 2030 är det av mycket stor vikt att kollektiv pendling underlättas. Enligt google maps avståndsmätare är det 2 km från Lomtjärn till busstation. I Umeå är avståndet mellan Järnvägsstation och centrala Rådhustorget cirka 2 km.
Piteå ligger mitt emellan dessa kommuner och vad som utmärker Piteå är hälften av befolkningen är bosatt på landsbygden. Många dessutom i stadsnära villaområden. Piteå kännetecknas också av en oerhört attraktiv landsbygd med flera dalgångar och en stor mängd byar.
Den digitalisering som skett och som sker innebär stora möjligheter för människor att vara bosatta på landsbygden och endast periodvis besöka sina konkreta arbetsplatser. Landsbygden är ett mycket attraktivt område för att bosätta sig i för barnfamiljer och för de som tycker om närheten till naturen både på vinter och sommar. Piteå kan locka till sig nya invånare genom möjligheten för bosättning på landsbygden. Naturligtvis kräver det tillgång till förskolor och skolor på nära håll.
Den elektrifiering som sker på transportområdet innebär tillsammans med digitaliseringen ett fördjupat förhållningssätt till bosättning och kommunikationer.
Följande att-satser i denna motion skall behållas var för sig (istället för att varje att-sats blir en motion):
– att Lomtjärnsområdet blir Piteås nya resecentrum
– att Jävre blir en tågstation
– att Bergsviken/Hortlax blir en järnvägsstation
– att Norrfjärden/Kopparnäs blir en järnvägsstation
– att Rosvik blir en järnvägsstation
– att kommunens företrädare övertygar Trafikverket om nödvändigheten av dessa fem att-satskrav förverkligas
– att parkeringsplatserna på Piteås Resecentrum blir avgiftsfria. Detta för att gynna och stimulera kollektiva färdsätt. Lärdomar från Sjöbotten/Skellefteå flygplats avseende parkering bör inhämtas.(Se info och foto från Skellefteå flygplats).
– att motsvarande parkeringsplatser etableras på de övriga fyra orternas tågstationer
– att bussar med gratis-biljett från såväl centrum-området samt från det stadsnära området etableras för att öka den kollektiva pendlingsmöjligheten och att man särskilt uppmärksammar pendlarnas tider.
– att man utreder möjligheten för tillkomsten av diverse köpcentrum-affärer och kopplar ihop dessa med butikerna som finns på Back City
– att man utreder möjligheten etableringen av en stabil fotbollshall i samma område
– att man utreder möjligheten till att etablera ett köpcentrum typ galleria med ishockeybana/skridskobana inomhus. (Tartu i Estland har ett sådant köpcentrum sedan flera år tillbaka. Se bilder)
– att delar av Lomtjärnsområdet blir en ekopark eller motsvarande där vuxna och barn får möjlighet att vandra omkring och området kring själva Lomtjärnen blir centrum för ett sådant naturområde
– att man accepterar en bindande folkomröstning i det fall det råder stor enighet bland de etablerade politiska partierna i kommunfullmäktige avseende etableringen av Lomtjärn som Piteås Resecentrum
– att denna folkomröstning sker i anslutning till valet 2022
Skol och Landsbygdspartiet
Anders Nordin
Kompletterande information och bilder som stöd för motionen följer nedan.
Från och med den 1 juni blir det möjligt för alla resenärer som reser från Skellefteå Airport att parkera gratis. Erbjudandet gäller på den nuvarande charterparkeringen som därmed öppnas upp för samtliga resenärer. Införandet av gratis parkering är en del i Skellefteå Airports strategi att göra det mer attraktivt att flyga till och från Skellefteå och därmed i förlängningen bidra till regionens tillväxt.
2019 var Piteåbornas arbetspendling till Luleå (2 303), Älvsbyn (196), Boden (115). Även till Umeå och Skellefteå pendlar ett par hundra personer. In till Piteå pendlade 1 305 personer. Antalet har stigit år från å
En betydande del av piteborna skulle kunna använda tåget i sitt pendlande. För att det skall fungera, utifrån det att pendlarna bor spridda i kommunen och inte i centrala staden, måste det finnas en mycket stor parkeringsplats och resecentrum med samma upplägg som Sjöbotten/Skellefteå flygplats.
Lomtjärnsområdet är det enda området som kan fungera som ett sådant nav. Då följer Norrbotniabanan E4-an. Norrbotniabanestråket (två mil bred kustremsa mellan Umeå och Luleå) är lika tätbefolkat som Västra Götaland. Delad tredjeplats efter Skåne- och Stockholms län.
