Bakgrund:

Vår demokrati är viktig att försvara. Den kräver dock ett aktivt deltagande av medborgarna i vårt samhälle. Vår demokrati är visserligen representativ men det innebär inte att företrädarna, i form av politiska partier, skall vara frigående enheter skilda från medborgarna och vars strukturella liv baseras på skattemedel. Det kan vi notera utifrån att alltmer av partiernas verksamhet baseras på de skattemedel partiernas företrädare själva beslutar om. Det gäller såväl riksdag, region som på kommunal nivå.

Vi kan också notera att det politiska deltagandet i politiska partier är konstant sjunkande. Något som inträffar i alla europeiska länder. Samtidigt är det politiska ”deltagandet” hos befolkningen stigande i Sverige, vilket är avvikande mot övriga europeiska länder.

De politiska partierna och deras fåtaliga medlemmar har utvecklats till en egen organisatorisk värld som inte längre behöver ha anknytning till själva civilsamhället. De är inte längre beroende av ideellt aktiva medlemmar som bidrar ekonomiskt för att få den representativa demokratin att fungera i form av partier.

Politikernas företrädare lägger ofta sparkrav på de kommunala verksamheterna. Speciellt när de kommunala inkomsterna minskar eller inte ökar i förväntad takt kan sparbetingen bli betydande. De politiska partiernas del av skattemedlen (partistöden) uppräknas däremot för det mesta med automatik.

Det bör därför finnas betydande möjligheter att spara på partistöden. Kommunmedborgarna har rätt att fråga sig vad de får tillbaka av de politiska partierna. De har köpt en tjänst och utifrån vårt deltagande under denna mandatperiod har vi gjort bedömningen att partistöden är våldsamt överdimensionerade. Kort sagt. Om man skulle göra en liknelse så är det dyra tjänster som knappast kan uppfylla ”konsumentlagstiftningens intentioner”.

Systemet med ett grundbidrag och också med mandatstöd är en tveksam konstruktion. Ju fler mandat desto högre partistöd. Sverige har en tendens att snabbt anpassa sig till amerikanska förhållanden. Istället för att ha en aktiv och levande demokrati hos befolkningen så spelar partiernas ekonomiska resurser numera en betydande roll för att de skall kunna fortsätta sin egenexistens.

Det är orimligt att skattemedel skall försörja partiernas medlemmar och partiernas byråkrati. Ett parti som har brett stöd hos befolkningen har naturligtvis också många medlemmar. Många medlemmar innebär att man har många som kan arbeta ideellt med olika delar av partiets organisering, funktion och politiska budskap.

För både en vitalisering av den kommunala demokratin och för att få loss pengar till andra betydligt viktigare kommunala uppgifter, typ skola och omsorg, så finns det all anledning att rejält minska de partistöd som finns. En ersättning till varje parti på 100.000 per parti och år innebär en besparing på cirka 10 miljoner kronor under en mandatperiod.

Hemställer härmed

att partistödet för varje parti bestäms till 100.000 kr/år.

Skol och Landsbygdspartiet

Anders Nordin  Leon Bollerup